IT- revolutionen med dess ökade betoning på källkritik har satt avtryck i läroplaner och kursplaner, men hur ser det ut i verkligheten?
Om skolan ska kunna nå upp till de mål som ställs på den i riktade projekthandledningar och läroplaner krävs mer av klara mål och ekonomiska resurser.
Lärares, bibliotekariers med fleras kreativitet måste stödjas och uppmuntras.
Annars riskerar glappet mellan kartan och verkligheten att öka.

En aktiv och kritiskt granskande samhällsmedborgare - är det en idealbild som vi alla är eniga om?
Det är i alla fall en verklighet som tveklöst skulle göra livet bra mycket svettigare för makthavare och
bättre för oss andra. Var finner vi skolans roll i allt detta?
De engagerade, kritiska, svart-vita debattvågorna från 60-och 70-talen ebbade aldrig ut helt och hållet. Diskussionen om Vietnamkriget i gårdagens historieböcker, SECO:s(elevorganisationens "indoktrineringskampanj" kom att följas av nyhetsbevakningen av Kuweitkriget 1991 och det nyss avslutade kriget i Irak.
Informationsteknologins genombrott i mitten på 90-talet kom att förändra skolan på en rad olika sätt.
Inte bara kursplaner och skolverkets tankar utan även den praktiska verkligheten i klassrummen kom att förändras. Med andra ord hur ser kartan och verkligheten ut?

Kartan

IT - revolutionen med dess ökade betoning på källkritik har satt avtryck i läroplaner och kursplaner.
Den objektive, allsidige, alltid balanserade läraren (Lgr 69) kom att ersättas av den engagerade läraren
som står för demokratisk fostran av elever (Lgr 80). I Lpo 94 lyfts de snabba förändringarna av samhället fram.
Verkligheten blir allt mer komplex och mängden information ökar explosionsartat. Skrivningarna om att samla in, sortera och kritiskt granska information har fått ganska stor plats i Lpo 94.
De nya kursplanerna för gymnasiet betonar i ämne efter ämne informationssökningens och källkritikens allt större betydelse för att eleverna ska kunna orientera sig i dagens värld. Det är väldigt tydligt i särskilt ämnen som svenska, samhällskunskap och historia.
Även i regeringens IT-propositioner från 1996 och 2000 betonas de ovannämnda frågorna.

Förutom i olika målbeskrivningar har svenska regeringar på olika sätt ekonomiskt stött IT-satsningar i skolan genom bl.a.
KK-stiftelsen (stiftelsen för Kunskaps-och Kompetensutveckling) och ITIS (IT i skolan).
Utvärderingen (Se Nissen, Pedagogiska magasinet nr1/03) visar på oklara mål och klena resultat - "Någon borde ha slagit till bromsen och sagt; vänta nu, låt oss tänka efter vad det är vi vill göra…".
I sin helhet gav satsningarna ändå vissa resultat.
"KK-satsningen blev ett slags lokomotiv…. Den bidrog till att även kommuner som inte fick anslag satsade på det här området.
" Utan att gräva ned sig i alla detaljer kan man ändå se att samhället gjort "pedagogiska" IT-satsningar på skolan både vad gäller målbeskrivningar som ekonomiska tillskott. Effekterna på "verkstadsgolvet" d.v.s. i klassrummen lär vi inte kunna värdera fullt ut förrän om några år.

Uitifrån mina allmänna erfarenheter som IT-pedagog och lärare i samhällskunskap ska jag peka på nägra frågeställningar och problem som jag stött på alltsedan jag i mitten på 90-talet systematiskt började arbeta med informationssökning och källkritik.

Verkligheten

Att vara "informationskompetent" innebär att inför ett problem kunna ställa de rätta frågorna, använda kloka sätt att söka och samla information som man sedan värderar och analyserar utifrån de frågor man ställt. Ibland talar man om 8 S - söka och samla, sälla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa. Arbetets inledning, "starten", är den avgörande fasen - går det snett redan där blir reparationsarbetet i en senare fas mycket tungt och mödosamt.
Mina gymnasieelever är ofta mycket duktiga på att söka svar på frågor om "fakta" och ganska duktiga på att fundera över mer analyserande frågeställningar. Däremot finns ofta en ovana när det gäller att formulera och precisera frågor. När elever haft som enda uppgift att formulera intressanta frågor kring ett tema (drogpolitik, rasism, Irak - vad som helst) har en del haft bekymmer med att förstå uppgiften. "Vi måste ha frågor att besvara - läraren ställer frågorna… . vi fattar inte."
Elever fick i uppgift (innan kriget) att ta fram information om Irak. Med 567 "träffar" på Mediearkivet insåg de att något var fel - De måste precisera vad de ville veta om Irak… efter hand gick det bättre.
Förmågan att precisera och avgränsa frågeställningar är inte medfödd - Den måste tränas. Jag tror det är bra att ha en "fördröjd start" i många typer av PM-och projektarbeten där man tvingar elever stt sitta kvar i sina bänkar och enskilt/gemensamt ta fram sina befintliga kunskaper om "temat/uppgiften" och att skriva ner frågor innan man rusar till datasalar och bibliotek. Intressant nyare forskning, exempelvis Kuhltau, pekar på att tanke, känsla och handlingar hänger ihop i det viktiga initialskedet av informationsprocessen. Hon delar in processen i 6 steg där de första två innebär att eleverna får veta vad den självständiga uppgiften innebär och att de väljer tema/inriktning. I den tredje fasen sker ett första utforskande av det ämne man valt - allt från uppslagsbok, tidskrift till internet m.m. Denna fas, som kännetecknas av förvirring och osäkerhet följs (förhoppningsvis) av en fjärde fas där eleven fokuserar ämnet, "gör det till sitt", börjar ställa "sina frågor." Detta blir enligt Kuhltau en vändpunkt och eleven känner därefter mer trygghet och börjar arbeta mer systematiskt. I de senare faserna arbetar eleven vidare med sin informationssökning.

Genomtänkt handledning

Det här pekar på lärarens stora betydelse vid introduktionen av uppgifter. Inte bara det att uppgiften ska vara tydlig utan även att eleverna får stöd och struktur i sitt famlande efter infallsvinklar. Eleverna lämnas inte "vind för våg" i sitt sökande samtidigt som läraren inte preciserar frågorna åt eleven. Gunilla Jedeskog skriver i pedagogiska magasinet om det tomma klassrummet som eleverna övergivit till förmån för arbete i bibliotek, datasalar m.m. För att undvika plagiat och att elever nöter ut datans klippa/klistra-tangenter krävs en mycket genomtänkt lärarroll med handledning och stöttning speciellt vid introduktionen av olika uppgifter.

Bibliotekets roll

Att formulera tydliga frågor underlättar informationsletandet väsentligt. Att planlöst ge sig ut på nätet med dimmiga funderingar om vad man är ute efter skapar bara irritation, en känsla av att tiden bara går….Det tar tid att komma på hur information ska samlas in - vilka sökstrategier som bör användas. För det så krävs det kunskaper om olika tekniker - allt från att hitta i bibliotekets hyllor till hur man söker snabbt och rätt på olika sökmotorer och kataloger på internet m.m. Det krävs dessutom flexibilitet - Det finns ingen sökmetod som gäller i alla lägen. Alldeles uppenbart är att ett nära samarbete med skolans bibliotekarie är av central betydelse om eleverna ska öka sin medvetenhet och kunnande i hur man söker information. Utifrån olika erfarenheter och kompetens samarbetar lärare och bibliotekarie på min skola sedan lång tid. Enligt Gunilla Jadeskog (se ovan) använder elever mycket tid till att söka och samla in information, medan själva bearbetningen och värderingen kommer i skymundan. En lärdom av medveten informationssökning är att det är dags att sätta stopp och att faktiskt jobba med det material man har bl.a blir det inte mycket tid att kritiskt granska den information man har.

Den "nygamla" källkritiken

Att kritiskt granska sina källor har blivit allt viktigare i skolan efter internets genombrott. Den "gamla" källkritiken var uppbyggd på fyra kriterier: Äkthet - Är källan vad den utger sig för att vara? Oberoende - Är källor beroende av varandra? Tid - Ligger händelsen nära eller långt bort i tiden? Tendens- vilket/vilka perspektiv/vinklar redovisas? I och med den nya teknikens genomslag kan man lägga till tre kriterier enligt Thuren/Leth (Källkritik för internet, 2000) - trovärdighet, egenskaper i tid och rum och världsbild. Oavsett hur man ser på deras olika kriterier är det helt klart att de kritiska glasögon man sätter på sig för att granska källor idag måste vara skarpare och mer välslipade än för 10 år sedan. Varför är det så tacksamt att "felinformera" läsaren på nätet jämfört med i en "gammal hederlig" bok? I princip vem som helst kan nå hur många som helst alldeles omedelbart utan kostnad. Inte illa! Vem har skrivit? Titel och kompetens? Har någon förhandsgranskat och bistått skribenten? Finns det någon form av granskningsprocess innan publicering? Sådana här frågor är viktiga för nätets kunder - en bokläsare har normalt inget att bekymra sig över. Likaså - Har någon varit inne och "fifflat" med text eller bild på websajten? I en bok är det lätt att få en överblick medan en websida med nödvändighet blir uppsplittrad även om det finns bra "site maps" och hjälp-funktioer att använda. Boken finns kvar att läsa imorgon - det gör däremot kanske inte websajten. Vad säger webplatsens länkar ? Mina elever, som studerade webbens information om missbruk gladde sig åt en ovanligt informativ och lay-outmässigt tilltalande "sajt" om anabola steroider tills de tittade närmare på sajtens länkar, som var marknadsplatser för försäljning av droger. Att hjälpa eleverna till att hitta den rätta informationen snabbt och att granska den kritiskt är inte lätt, men det blir en allt viktigare kunskap inte bara för att de i framtiden ska klara av ett jobb, utan också hitta information de behöver om semester, litteratur - vad ni vill - de behöver också kunna genomskåda en allt smartare reklam- och marknadsföring. Visst går det att hjälpa våra ungdomar i denna informationsförvirrande värld. Nyckelordet för mig är integration. Att samarbeta över ämnesgränser kring olika teman är inget nytt för skolan. Spännande projektideer som på olika sätt inbegriper infosök och källkritik finns hur många som helst.Vi gjorde ett "Sida-projekt" där olika U-länder (elevgrupp) ansökte om bistånd hos "Sida" (elevgrupp). Eleverna granskade noga sina källor som en del i projektet. Olika SO-ämnen ingick i projektet, men även "matten" var med och bidrog med konsten att ljuga med statistik. Mycket användbart i olika "vederhäftiga" tabeller och diagram. Att i god tid sätta sig ner och göra planering på längre sikt löser inte alla problem, men är en viktig förutsättning av flera.

Informationskompetens

För att skapa "informationskompetenta" elever är det minst lika viktigt med vertikal integration över årskurser och stadier. På låg-och mellanstadiet innebär det att till exempel låta elever arbeta med olika aktuella teman ur olika synvinklar. På högstadiet och gymnasiet fördjupas frågeställningarna. När jag och bibliotekarien på vår gymnasieskola diskuterade dessa frågor någon gång i slutet av 90-talet kom vi fram till att helhet och systematiskt arbete borde vara några ledstjärnor. Att om vi systematiskt återkommande behandlade aspekter som berörde infosök/källkritik skulle våra elever i åk 3 bli proffs på detta och genomföra olika projekt med glans.Vi körde igång med en infosökkurs där eleverna själva skapade ett häfte med olika sökverktyg, allt från Skolans Artikelservice till Google och IPS (Inter Press Service). Det materialet hade de sedan omedelbart användning för i ett PM om drogfrågor där de även skulle redovisa hur de sökt information. Några månader senare arbetade eleverna med att göra politiska och ekonomiska beskrivningar av olika länder och redovisade även där sitt informationssökande, i bästa fall med klokare sökstrategier än tidigare. På olika sätt kan kunskaperna och medvetenheten fördjupas efter hand.

Integration eller separation?

En kärnfråga är om man ska arbeta med separata kurser i ex. infosök och källkritik eller om man ständigt ska integrera med själva innehållet. För separata kurser talar att viktig kunskap tydliggörs och ges status. Att effektivt och snabbt söka information på nätet, att använda kloka sökstrategier är idag något som jag tror ganska få elever klarar bra. (Hur många lärare gör det?). Jag har testat det här några gånger bl.a. studerade en klass jag hade olika kandidaters och partiers hemsidor inför det amerikanska presidentvalet år 2000. Fokus låg på hemsidornas allsidighet, struktur, målgrupper, trovärdighet och inte på det politiska budskapen och deras konsekvenser. Eleverna "sågade" projektet i sina utvärderingar; de hade möjligen lärt sig något om hur man jobbar källkritiskt, men väldigt lite om presidentvalet. Låg motivation och ett frågetecken inför hela idén. Genomgående tror jag på integration. Det är mer motiverande, naturligt och "verklighetsanknutet" Just nu arbetar en klass med internationella konflikter - Efter en kortare bakgrund ska de redovisa parternas olika synsätt utifrån deras egna utgångspunkter. Avslutningsvis gör eleverna sin egen analys med olika jämförelser, tolkningar. De har även med en djupare värdering av sina källor. Eleverna för också loggbok över sitt arbete. Jag har inte hunnit utvärdera än, så jag får väl se!? Att jämföra och tydliggöra olika perspektiv på ett tema, gärna aktuellt sådant, höjer förhoppningsvis elevernas intresse. Miljö, sociala frågor, internationella frågor….Möjligheterna är oändliga. Det innebär att de analytiska, värderande, tolkande inslagen på ett självklart sätt kommer mer i fokus i undervisningen än de rent beskrivande, faktabaserade delarna. Något som ligger helt i linje med de kursplaner vi har idag. Idag sitter jag och läser elevrapporter om hur media bevakat Irakkriget. Det är spännande att jämföra de olika perspektiven hos CNN, al-Jazeera och TV2. Några grupper har gjort allmänna jämförelser, andra har specialstuderat de ekonomiska aspekterna av kriget och en grupp har gått närmare in på hur krigets lagar har följt av de krigförande parterna. Vi skall snart ha "chat rooms" där mina svenska elever diskuterar med amerikanska vänortselever om synen på Irakkriget, återuppbyggnaden m.m.

Mer källkritisk skola

När jag jämför mina erfarenheter med den mycket begränsade forskning som finns inom området informationssökning/källkritik i svenska skolor känner jag igen mig i den bild Anders Eklöf ger i Källkritik på internet (2002). I en enkät om datoranvändningen i skolan svarar eleverna på frågan om vad de upplever vara de största problemen. Det i särklass mest förekommande problemet var att det var"svårt att bedöma fakta." Ett annat vanligt förekommande problem var "Man får leta mycket." Det är sannolikt inte bara de elever som besvarat Eklöfs enkät som behöver mer utbildning där infosök/källkritik ingår som en integrerad del i undervisningen. Kommer många skolor att medvetet och systematiskt arbeta med hur information samlas in och bearbetas i framtiden? Om svaret ska bli ja krävs en hel del till exempel att ITIS-satsningen följs upp med klara mål och ekonomiska resurser, att lärares och bibliotekariers med fleras kreativitet stöds och uppmuntras, att kurs-och läroplaner utvecklas, att den nya, centrala skolutvecklingsenheten kommer igång. En kostnadsfri förbättring som kommuner/skolor kan göra omedelbart är att ta bort filter till vissa hemsidor. Dessa hindrar ett viktigt pedagogiskt arbete. När elever kritiskt ska granska rasistiska hemsidor ska de sidorna vara tillgängliga för analys inte bortfiltrerade av någon klåfingrig skolbyråkrat. Den nya projektarbetskursen (100p.) för gymnasieskolan rymmer stora möjligheter. Själva processen betonas, inte bara den färdiga produkten, arbete i grupp, utåtriktat mot näringsliv, organisationer med flera. Projektarbetet kan bli en "höjdare" för svensk gymnasieskola om det sköts rätt. Mina erfarenheter är baserade på en gymnasieskola med skaplig tillgång till datorer och ett bra bibliotek. Så är det långt ifrån överallt. Den kritiske läsaren kan förstås också ställa sig frågan: Är dagens makthavare/ beslutsfattare intresserade av att utbilda kritiska, ifrågasättande ungdomar eller vill man hellre ha välanpassade jasägare till det etablerade? Frågan är viktig, men detta maktperspektiv har jag inte haft med i artikeln utan inriktat mig på mer traditionella, pedagogiska frågor. Till slut - att skapa kontakter, bygga nätverk är alltid spännande.
Maila mig gärna - goran.brolund@uppsalaskolor,net.
Göran Brolund är verksam som gymnasielärare i Uppsala.

Källor

Limberg, L m.fl., 2002.Informationssökning och lärande - en forskningsöversikt. Liber. Leth, G. - Thuren, T. 2000. Källkritik för internet. Rapport 177. Styrelsen för psykologiskt försvar. Pedagogiska magasinet nr. 1/03. Eklöf, A. 2002. Källkritik och internet. Pedagogik 41-60p. Malmö Högskola, Lärarutbildningen.