VETENSKAPLIG  LITTERATURSTUDIE -
Att skriva en rapport i sociala ämnen
Debattartiklar
Insändare

DEBATTARTIKEL (Nivå  VG/MVG)

Uppgiften består i att skriva en längre debattartikel (max. 3 sidor) i en aktuell ekonomisk, politisk eller social fråga. Syftet är att med väl motiverade argument övertyga en läsare. Artikeln ska innehålla fotnoter med hänvisning till källor som används. Läs några artiklar från DN-debatt för att studera hur en artikel kan skrivas.  Underlaget för artikeln ska vara såväl allmän press som vetenskapliga studier eller motsvarande.

När artikeln är skriven väljer du du ut 3 av dina källor och gör en mycket omfattande källkritisk analys av dessa, där du i detalj och med stöd av citat behandlar resp. källas trovärdighet, objektivitet, lay-out, bild-text, auktoritet, utelämnade fakta, bild-text-analys m.m. (Min. 3 sidor)

 

INSÄNDARE (Nivå G)

Uppgiften består i att skriva en längre insändare 1-2 sidor i en aktuell ekonomisk, politisk eller social fråga. Syftet är att med väl motiverade argument övertyga en läsare. Artikeln ska innehålla fotnoter med hänvisning till källor som används. Underlaget för artikeln utgörs av allmän press.

Du göt en kritisk analys av 2 källor.

 
VETENSKAPLIGA ARTIKLAR – LITTERATURSTUDIE (SLR)

Inriktning sociala frågor (Nivå VG/MVG)

 Exempel på ämnen som ni kan skriva rapport  om:

·      Alkohol/droger

·       Hemlöshet

·        Funktionshinder (svårigheter för funktionshindrade)

·        Mobbning

·        Diskriminering inom ex.arbetsliv, boende, domstolsväsende

·        Jämställdhet (brist på jämställdhet)

        Integrationsproblem

·        Psykiska sjukdomar och mentalvård

·        Barns villkor ex. barnmisshandel

·        Socialtjänst, barnomsorg, äldreomsorg

·        Fattigdom

·        Stress/utbrändhet

·        Fetma/Anorexi/Bullemi

 På Fyrisskolans biblioteks hemsida finns många länkar till olika artikelsöksfunktioner, Gå in där för att hitta allmänna artiklar

 Förslag på databaser där ni kan hitta vetenskapliga artiklar

 http://www.diva-portal.org. Använd utökad sökning

 www.libris.kb.se. Utökad sökning.  Gå in under materialtyp och sök på ämnesord  ex.  samhälle/rättsvetenskap.  Vidare till sociala frågor/socialpolitik

 http://www.uppsatser.se/

 http://www.soc.uu.se/publrapporter.php

 www.regeringen.se (publikationer: Statens offentliga utredningar (SOU)

 www.socialstyrelsen.se/publikationer sök där på ämnesord

 www.esh.se (Ersta och Sköndal socialhögskolor)

 http://bibliotek.molndal.se

 www.fhi.se

 http://delicious.com/fyrisbibblan/vetenskaplig_information. Där hittar du. bl.a. DOAJ (Directory of open access journals), www.scirus.com och google scholar

 

Du kan också använda databaser som vi fick information  om på Dag Hammarskiöld-biblioteket ex. JSTOR,  Web of science (ISI), IBSS (International bibliography of the social sciences), Samsök http://www.ub.uu.se/samsok/
Fyrisskolans bibliotekspersonal hjälper er gärna att beställa hem artiklar och publikationer ifall de inte går att få upp i fulltext digitalt.

 TIDSPLAN
18/3 Introduktion. Val av ämne

 23/3 Info-sök
25/3 Infosök. Handledning

30/3 Infosök/bearbetning/handledning
¼     Inlämning av introduktion (SLR) och skiss på debattartikel/insändare

 PÅSKLOV

13/ 4 Vetenskapliga artiklar/Debattartikel/insändare. Dag Hammarskiöld?
15/4  Handledning

20/4 Handledning
22/4 Handledning

27/4 Handledning
29/4 Handledning

4/5   Inlämning av resultat/debattartikel/insändare. Start analys.
        Handledning
6/5   Analys/abstract/slutsats/källförteckning.
        Källkritik – genomgång. Handledning

11/5 Handledning
18/5  Inlämning av rapport i sin helhet (SLR). Inlämning av källkritik

        /debattartikel/ insändare)

        Sammandrag (abstract)
Kort sammanfattning (1 stycke), en genväg till din studie. Använd nyckelord som sammanfattar varje del i studien. Andra ska kunna förstå vad studien handlar om.

Studera hur ”abstracts” till andra studier är skrivna.
Skriv upp 15-25 nyckelord, ofta substantiv, som du vill använda i ditt ”sammandrag.”
Skriv ”abstract.”

Introduktion
Syfte

Att få läsaren intresserad
Att ge en allmän beskrivning av ämnet
Göra frågeställningen tydlig

Tillvägagångssätt
A
Använd 3-5 artiklar från ”allmän press” (AP). DN, SvD, Tempus, TV-program, filmer m.m.
Använd den lista du fått över användbar information – databaser m.m.
1. Leta efter artiklar som har med ämnet att göra (relevanta) och är intressanta.

2. När du hittat en artikel – läs ingressen (sammandraget). Om den är begriplig – gå vidare  
   och läs hela artikeln. Skriv upp artikelns titel, författare, tidsskrift och datum. Skriv ut
   artikeln.

3. Anteckna det som intresserar dig, uppmärksamma och anteckna det som verkar förvånande,
    speciellt – fakta, statistik, påstående. Skriv nyckelord.

4. På baksidan av artikeln – Skriv först upp ett direktcitat, som du tycker är viktig, intressant,
    förvånande från artikeln. Skriv sedan en sammanfattning av det viktiga och intressanta i
    artikeln med egna ord (1-2 stycken/avsnitt).

5. Gör sedan samma sak med de övriga artiklarna

B
1. Läs sammanfattningen av första artikeln – Lista huvudpoängen med artikeln
    längst upp på artikelns framsida. Gör samma sak med de andra artiklarna.
2. Skriv ner huvudpoämngen med varje artikel på en och samma sida så att du har materialet
    samlat.
3. Gruppera,/strukturera huvudpoängerna   i en ordning som är logisk för dig

4.  Skriv introduktionen utifrån dina huvudpoänger och  sammanfattningar i din egen logiska
     ordning.
    Hitta övergångsfraser mellan de olika ”styckena”/avsnitten. Börja gärna introduktionen
    med något som väcker intresse. Se till att din(a) frågeställning(ar) är tydliga och skriv
   den i slutet av introduktionen (Totalt, introduktion, 1-2 sidor) 

 Förhoppningsvis har du nu
En överblick över ämnet.
Behärskar de speciella utryck och begrepp som förekommer
Har en mängd användbara sökord för att gå vidare och söka information
Tydliga frågeställningar

METOD

Metoddelen beskriver hur undersökningen genomfördes och är mycket  kort. Den innehåller endast 2 stycken/avsnitt, där det första ägnas åt artiklar från allmän press (AP) och det andra åt artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter.
Stycke/avsnitt 1
En vetenskaplig litteraturstudie har genomförts som behandlar konflikten A.
Introduktionen baseras på artiklar ur följande vetenskapliga tidsskrifter……..Artiklarna skrevs under  (ange årtal). Databaserna som användes var………….De söktermer/sökbegrepp som användes var……Utdragen från databaserna gjordes (ange tid)
Stycke/avsnitt 2
Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter utgör basen för resultat-och analysdelen i SLR. De tidsskrifter som användes var……..och de publicerades mellan ..(år) och …(år.) De databaser som användes för att finna artiklarna var……De söktermer/sökbegrepp som användes var ”…..” …Artiklarna hämtades ur databaserna… (tid)

Artiklar från vetenskapliga tidsskrifter

Uppgift
Du ska leta fram och bearbeta 3-5 vetenskapliga artiklar som ex.vis artiklar i vetenskapliga tidsskrifter, rapporter, uppsatser, utredningar som
bidrar till att svara på din frågeställning.


Vetenskapliga studier är uppbyggda utifrån Titel, sammandrag (abstract), introduktion, metod resultat, analys, slutsats, källförteckning
Sök efter artiklar med hjälp av den databaslista du fått.


Utveckla de sökord/termer du använt tidigare. Gå från sökord till ”sökfraser”
Begränsa eller utvidga din sökning beroende på hur många svar du får.
Sök efter full text artiklar som har intresse, är relevanta för din studie.

Ingen enskild artikel kommer att ge hela svaret på din frågeställning, utan vara en pusselbit som hjälper dig framåt


Använd dig av olika databaser.

När du hittat en artikel – Bestäm om den är användbar
Läs abstract (sammandraget) och bläddra i studien
, Verkar det begripligt, intressant, inte för lång? Kan något avsnitt kanske vara bra att använda, även om det mesta är ointressant?
Ointressant? Krångligt? Gå vidare!


De studier du hittar kommer att ha olika vinkel, uppfattningar, ”olika röster” – vidgar kunskapen.
En studie kan ha resultat som är motsägelsefulla – se det som något spännande, intressant – inte ett problem!

När du hittar en ANVÄNDBAR artikel. (intressant, meningsfull, begriplig)
Ställ följande 6 frågor:
1. Vilken är frågeställningen, problemet som studien baseras på?
2. Vem/vilka eller vilken/a grupp(er) studeras? Beskriv dessa noggrant – egenskaper,
    kännetecken, villkor.
3. Hur genomfördes undersökningen? Vilken/a metod(er) användes?
4. Vilka frågor ställdes i undersökningen för att få fram ”data?”
5. Vad fann man i studien? Vilka var resultaten?
6. Efter att ha studerat resultaten – Jämför och ställ studierna mot varandra – Är de lika eller
    olika? Vilka likheter och olikheter finns mellan studierna? Finns det trender, mönster,
    i studierna, utelämnanden av information, fel, svårt språk. Skriv om detta i analysen.

Gör konkret detta:
1. Notera artikelns titel och tidsskriften där den är publicerad.
2. Läs abstract (sammandraget) och hela artikeln. Anteckna nyckelord/fraser i mariginalen.
3. Skriv omedelbart en sammanfattning av de mest intressanta och viktiga på baksidan av
    sista sidan av studien där du med egna ord besvarar de 5 första frågorna.

OBS! Om det ex.vis är en utredning eller rapport som inte följer den ”vetenskapliga” modellen – gör en sammanfattning av utredningen, raporten m.m.
(2-3 stycken/avsnitt)
  
SKRIVA RESULTATET
Skaffa en överblick genom att ”skumläsa” dina nyss skrivna sammanfattningar utifrån din(a)
huvudfrågeställning/ar) och se vad som är meningsfull information.


Varje studie är nu sammanfattad i svar på 5 frågor eller motsvarande – Använd detta för att hitta ett sammanhang, en ordning,  en ”röd tråd.”


Du kan strukturera, ordna ditt material på olika sätt
(organisationsschema):
1. Ämnesvis. Du delar in materialet i olika ämnen.
2. Kronologiskt. Du skriver i tidsordning – Studie 1, studie 2, studie 3…………
3.Gruppvis. Du skriver utifrån olika grupper som behandlas
    A. Ålder
    B. Etnicitet, yrke, socialgrupp
    C. Kön
    D. Lokalisering - geografi
    E.Situation/villkor
4. Ett annat sätt kan vara att beskriva bakgrund/nuläge, vilka orsaker som finns och vilka
    möjligheter till förändring som finns (och hinder för detta.)

Ordna sedan sammanfattningarna i olika grupper och märk dem ex. ”män”,  ”kvinnor”, ”Ungdom under 25 år” o.s.v.
Med hjälp av dina sammanfattningar, organisationsschema och grupper skapar du de rubriker och underrubriker du vill ha i ditt resultatavsnitt.  Försök ha en överblick över materialet när du gör detta. Hitta ett sätt att ”binda” ihop olika rubriker genom övergångsfraser/meningar.
Sätt igång och skriv!

 ANALYS
Gör en ”översiktskoll” över dina vetenskapliga artiklar.

Läs svaren på frågorna 1-5 i dina sammanfattningar på varje studie (2-3 stycken/avsnitt)

Läs fråga 6 och anteckna huvuddragen  i din kommande analys som det ser ut
just nu.

Genomför analysen i 3 steg:
1.  Ta upp hur varje studie är speciell, ”sticker ut.” Hänger frågeställning och resultat ihop
     i studien? Hur mycket i varje studie är viktigt och intressant för din frågeställning?

2  Jämför grupperna, frågeställningen(arna), metoden och resultaten i varje studie. Hur
    analyserades varje studie? Utelämnades något? Vilken ny forskning kan studien
    leda till? När du jämför studierna, leta efter likheter och skillnader, mönster,
    information som hänger ihop (samband), trender, resultat i studierna som motsäger
    varandra. Är det lätt att göra om (replikera) resp. studie.
    Du får anpassa analysen till det material du har. En proposition, ett utskottsbetänkande
   gör andra typer av jämförelser och tolkningar möjlig liksom rapporter, utvärderingar av ex.
   socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet m.fl. Du kan naturligtvis bara göra jämförelser där det är
   möjligt. I övrigt får du tolka och kritiskt granska resp. artikel.

3. Granska studierna som en helhet. Finns det allmänna tankar, reflektioner, som dyker
    upp när du ser helheten? Material som utelämnats? Viktiga likheter/skillnader du missat?

Skriv analysen utifrån de anteckningar du gjort!
(1-3 sidor)

SLUTSATS
Sammanfat
ta här kort vad du hittills fått fram under introduktion, metod, resultat och analys.
Observera att du här kommer att få ganska många fotnoter. Inget nytt material ska tillföras.
(2-4 avsnitt/stycken.)

 

KÄLLFÖRTECKNING
Allt material i fotnoter ska noteras i källförteckningen.
Skriv källförteckningen i alfabetisk ordning. Utgå från efternamn.
Efternamn, första bokstaven i förnamnet. Årtal. Titel. Förlag. (Bok)
Om du använt internet lägg till datum du hämtade information och webbadressen.

Några allmänna råd

Typsnitt – Vålj ett som du använder hela tiden  ex.Times New Roman 

Citat innebär att du ordagrant återger vad någon annan sagt eller skrivit. Citat omges med citationstecken och åtföljs av ett notnummer. …
Tänk på att använda citat sparsamt – det är jobbigt att läsa en text med många citat.

 Referat innebär att du själv med egna ord återger vad någon annan sagt eller skrivit. Referat ska följas av en not där du anger var du tagit din information ifrån.

 Fotnoter ska användas i uppsatsen. Grundregeln är att all information som inte är författarens egna slutsatser ska ha en fotnot. I fotnoten skriver du var du tagit informationen ifrån.
Det finns två olika fotnotsystem; Harvard och Oxford.

 Oxfordsystemet innebär att du skriver ett referat eller citat och infogar en fotnot när du har använt din källa klart. Gå till infoga, referens, fotnoter och slutkommentarer, infoga/OK så kommer en siffra efter sista ordet i meningen[2] Längst ner på sidan kommer samma siffra upp och där skriver du in var du tagit dina fakta ifrån. Du skriver inte in bokens titel i fotnoten, endast författarens efternamn, årtal för utgivning och sidnummer.

 Harvardsystemet innebär att du skriver in fotnoterna i löpande text på följande sätt (Svensson 1947, ss 15-18). Sedan fortsätter du att skriva in fakta från nästa källa och skriver efter styckets slut en ny fotnot (Ågren 2005, s 12). Vilket system du väljer att använda är upp till dig, det viktigaste är att du bara använder ett av systemen i din uppsats, d.v.s. blanda inte!

 

 

 

                     

 

 

  
.

 

 

 

 



 

                            



[1] Här skriver du in den källa som du har använt.

[2] Svensson (1947), ss 15-18.